Övergripande säkerhet

Vad är övergripande säkerhet?

Den övergripande säkerheten utgör grunden för det finländska samhällets kristålighet, det vill säga resiliens. I verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten tryggas samhällets vitala funktioner genom samarbete mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och invånarna under alla förhållanden och på alla nivåer. Utgångspunkten är de arrangemang och den lagstiftning som tillämpas under normala förhållanden.

Samhällets vitala funktioner består av helheter som är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Samtidigt är de utsatta för olika hot. Hoten kan vara orsakade av människan eller naturen, eller också kan de ha uppstått till följd av den tekniska utvecklingen. De förebyggs och bekämpas med hjälp av strategiska uppgifter som fastställts för olika aktörer.

De strategiska uppgifterna består av helheter som grundar sig på lagstiftning, fastställs genom avtal och kompletteras genom frivillighet. För att uppgifterna ska kunna utföras i alla säkerhetssituationer krävs både beredskap och respons, det vill säga åtgärder för att bemöta hot. Genom beredskapen minskas sannolikheten för att hoten realiseras och främjas samhällets förmåga att bemöta dem. Behoven av respons utgör utgångspunkten för beredskapen. Genom responsen minimeras effekterna av realiserade hot och främjas återhämtningen av samhällets vitala funktioner. Förmågan att reagera och agera byggs upp genom beredskap.

Individerna är nyckelaktörer när det gäller samhällets säkerhet. De har en grundlagsenlig rätt till trygghet, men också en skyldighet att som en del av olika samfund och som en del av samhället agera enligt förmåga på ett sätt som stärker säkerheten och trygghetskänslan. Individernas handlingsförmåga samt kunskaper, färdigheter och attityder som stärker säkerheten utgör grunden för den övergripande säkerheten. Ömsesidigt förtroende människor emellan är en central faktor för sammanhållningen i samhället.