Hot

Hotmodellerna uppdateras som en del av den nationella riskbedömningen med tre års mellanrum.

Det finska samhället är synnerligen tryggt. Trots det uppkommer också under normala förhållanden störningssituationer som allvarligt kan påverka många finländares liv. Under de senaste åren har sådana varit t.ex. vattenkrisen i Nokia, skolskjutningar, och koronapandemin.

Beredskapen bygger alltid på riskbedömning, som ska omfatta alla hotmodeller. Dessa hotmodeller preciseras när bedömningarna av hoten förändras, vilket kräver löpande och regelbunden bedömning och uppdatering av riskerna. Säkerhetsstrategin för samhället 2017 drar nytta av den nationella riskbedömningen 2015 och hotmodellerna i YTS 2010 som gemensamt underlag för riskanalysen. Den följande nationella riskbedömningen offentliggörs 2026.

Säkerhetsstrategin för samhället från 2010 beskriver följande hotmodeller:

  • allvarliga störningar i kraftförsörjningen
  • allvarliga störningar i datakommunikationen och informationssystemen
  • allvarliga störningar i transportlogistiken
  • allvarliga störningar i kommunaltekniken
  • allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen
  • allvarliga störningar i finans- och betalningssystemet
  • störning i tillgången på finansiering för den offentliga ekonomin
  • allvarliga störningar i befolkningens hälsa och välfärd
  • storolyckor, extrema naturfenomen och miljöhot
  • terrorism och annan brottslighet som äventyrar samhällsordningen
  • allvarliga störningar i gränssäkerheten
  • politiska, ekonomiska och militära påtryckningar samt
  • användning av militära maktmedel.

Genom att tillämpa hotmodellerna i den egna omvärlden kan myndigheterna, organisationerna och företagen planera sin beredskap. Många kommuner har exempelvis tagit fram sin beredskapsplan utgående från säkerhetsstrategin för samhället.