Regionförvaltning och kommuner

Regionförvaltningsverken samordnar aktörernas beredskap inom sin region, anordnar utbildningar och beredskapsövningar samt ger kommuner stöd i beredskapsplaneringen. Under verkens ledning har man ställvis bildat regionala beredskapskommissioner där regionens säkerhetsansvariga – t.ex. räddningsverket, polisen och frivilligorganisationer – samordnar sitt beredskapsarbete. I regionförvaltningsverkens lagstadgade uppgifter ingår beredskap, samordning av verksamheter samt att anordna utbildning och beredskapsövningar i sina verksamhetsområden. Verken stöder även beredskapsplaneringen på kommunal nivå.

De anordnar regionala försvarskurser i sina verksamhetsområden i samverkan med försvarsmakten. Kursdeltagarna får en översikt över Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och den övergripande säkerheten samt information om beredskapen och hur den kan utvecklas i normala förhållanden, störningssituationer och undantagsförhållanden. Viktiga personer med tanke på krisberedskapen kallas till kurserna enligt utbildningsbehoven i den offentliga förvaltningen, näringslivet, medierna och de olika sektorerna av medborgarverksamheten.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för beredskapen och krisledningen i anknytning till sina uppgifter. NTM- centralerna utför sina lagstadgade uppgifter och bidrar till att ta fram en gemensam lägesbild, även i undantagsförhållanden och störningar. De är centrala aktörer i beredskapen för bl.a. extrema naturfenomen och miljöolyckor samt för utbildning av medborgare och näringslivsaktörer i hur man säkerställer fortsatt verksamhet.

Landskapens uppgift är att ansvara för den lagstadgade regionala framförhållningen och samordna den regionala beredskapen. Landskapsreformen kommer att förändra strukturerna för den regionala beredskapen när regionförvaltningsverkens och NTM-centralernas uppgifter överförs till de nya landskapen. Enligt planerna träder landskapens organiseringsansvar i kraft år 2020.

I och med landskapsreformen överförs ansvaret för merparten av regionförvaltningsverkens och NTM-centralernas uppgifter till landskapen, som kommer att ansvara för beredskapen och beredskapssamordningen i sitt område medan inrikesministeriet ansvarar för koordineringen av den regionala beredskapen på riksnivå.

Kommunerna ordnar merparten av kommuninvånarnas basservice. Grundläggande utbildning och avfallshantering är exempel på sådan kommunal service. Även då tjänster lagts ut på privata företag eller samkommuner har kommunen det slutgiltiga ansvaret för att tillhandahålla de lagstadgade tjänsterna.

Kommunen är skyldig att trygga invånarnas lagstadgade tjänster i både normala och undantagsförhållanden. Enligt beredskapslagen (1552/2011) ska kommunerna även genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden.

Beredskapsarbetet leds oftast av kommundirektören tillsammans med kommunstyrelsen. När kommunerna vill kan de få stöd i beredskapsplaneringen av de regionala räddningsverken och statens regionförvaltning. Ofta deltar även frivilligorganisationer i beredskapsplaneringen, vilket kompletterar myndigheternas insatser i krissituationer.

Verktyg för utveckling av kommunernas beredskapsverksamhet tillhandahålls av bl.a. Kommunförbundet.