Tryggande av samhällets vitala funktioner

Samhällets vitala funktioner tryggas genom strategiska uppgifter. I uppgifterna ingår ledda åtgärder som hänför sig till beredskap och respons. Åtgärderna genomförs enligt enhetliga principer.

Strategiska uppgifter

Samhällets vitala funktioner tryggas genom att man genomför strategiska uppgifter som grundar sig på lagstiftning, fastställs genom avtal och kompletteras genom frivillighet. För att uppgifterna ska kunna genomföras i alla säkerhetssituationer krävs både beredskap och respons, det vill säga åtgärder för att bemöta hot. Genom beredskap minskar man sannolikheten för att hot realiseras och främjar samhällets förmåga att möta kriser. Behoven av respons ställer krav på beredskapen. Genom responsåtgärder minskas konsekvenserna av realiserade hot och främjas samhällets återhämtning från kriser. Responsförmågan byggs upp genom beredskap. Målet för ledningen av beredskapen är att uppnå förmåga att reagera och agera, och ledningen av responsen syftar till att åstadkomma önskade effekter. De strategiska uppgifter som genomförs för att trygga vitala funktioner beskrivs i den andra delen i detta principbeslut. Ansvariga ministerier har utsetts för uppgifterna. Det ministerium som nämns först ansvarar för samordningen i anslutning till uppgiften och sammanställer rapporteringen om den med stöd av andra aktörer.

Beredskap

Målet med beredskapen är att minska sannolikheten för att hot realiseras, främja den egna förmågan att bemöta hot och skapa förutsättningar för respons. Genom beredskapen byggs och upprätthålls den förmåga som genomförandet av responsen förutsätter. Beredskapen grundar sig på de syften och mål som uppställts i samband med planeringen, på förfaranden som fastställts på förhand och på identifierade resursbehov. Beredskapen baserar sig på beredskapsskyldighet enligt beredskapslagen, räddningslagen och annan lagstiftning samt på överenskommelser och frivillighet. Varje ministerium leder, övervakar och samordnar beredskapen inom sitt ansvarsområde.

Respons

Målet med responsen är att minimera konsekvenserna av realiserade hot, främja återhämtningen av samhällets vitala funktioner och lägga grunden till beredskapen. I responsen utnyttjas den förmåga som byggts upp och upprätthållits genom beredskapen för att uppnå önskad effekt. Responsen baserar sig på uppgifterna och befogenheterna under normala förhållanden för de myndigheter och andra organisationer som sköter lagstadgade beredskapsuppgifter. De kan utvidgas under särskilt konstaterade undantagsförhållanden som inte kan hanteras med normala befogenheter. Utgångspunkten är att man reagerar i enlighet med de verksamhetsmodeller och den organisering som tillämpas under normala förhållanden med iakttagande av principen om en behörig myndighet. Till stöd för den behöriga myndigheten kan det också riktas andra samhällsresurser. Vid prövningen av fördelningen av resurser beaktas tryggandet av basservicen i samhället.

Ledning av beredskapen och responsen

Tryggandet av samhällets vitala funktioner förutsätter ledning av beredskapen och responsen. Att leda innebär att utveckla situationsförståelse, planera, organisera, verkställa, utvärdera och fatta beslut. I ledningen betonas målorienterad växelverkan. Utvecklingen av situationsförståelse skapar en grund för all ledning. Planeringen, organiseringen, verkställigheten och utvärderingen kräver ofta ett omfattande samarbete mellan sakkunniga. Beslutsfattandet grundar sig på behörighet och rätten att fatta beslut har ofta beviljats en person på basis av personens ställning. En förutsättning för en effektiv ledning är att den grundar sig på samma verksamhetssätt, principer och strukturer i alla situationer.

Allmänna principer

De allmänna principerna för tryggandet av samhällets vitala funktioner är demokrati, rättsstatsprincipen, ett individorienterat förhållningssätt, samarbete, delaktighet, behörighet och öppenhet.