Hot mot samhällets vitala funktion

Samhällets vitala funktioner utsätts för många olika hot som orsakas av människor eller naturen eller som har uppstått till följd av den tekniska utvecklingen. Bedömningen av de risker som är förknippade med hoten utgör en utgångspunkt för beredskapen och responsen. Om hoten realiseras kan de orsaka störningssituationer och kriser.

Hotmiljön

Hot mot samhällets säkerhet kan förekomma självständigt, samtidigt, som en serie på varandra följande hot eller som samordnat riktade hot, såsom hybridhot. De kan uppkomma i alla miljöer, inklusive cybermiljön, informationsmiljön och rymden. Hoten kan vara orsakade av människan eller naturen, eller också kan de ha uppstått till följd av den tekniska utvecklingen. De kan vara interna hot inom samhället eller riktas mot det utifrån.

Riskbedömning

I den nationella riskbedömningen bedöms hur samhällets vitala funktioner påverkas av att olika identifierade risker realiseras. Den nationella riskbedömningen utgör grunden för beredskapen enligt säkerhetsstrategin för samhället. Bedömningen görs i brett samarbete. I bedömningen fokuserar man på störningssituationer och kriser som utvecklas relativt snabbt och som förutsätter kristålighet och beredskap. När sådana händelser inträffar kan det få betydande konsekvenser för människors liv eller hälsa, ekonomin, miljön och samhället.

Störningssituationer och kriser

Realiserade hot orsakar störningssituationer och kriser. Störningssituationer är händelser eller situationer som inte har långvariga eller betydande skadliga konsekvenser för samhällets verksamhetsförutsättningar. Kriser är onormala eller exceptionella händelser eller situationer som hotar hela samhällets funktion eller existens.

Utgångspunkten är att man under alla förhållanden strävar efter att hantera störningssituationer och kriser i samhället med de befogenheter som myndigheterna har under normala förhållanden. I värsta fall kan kriser eller störningssituationer dock leda till en situation där det konstateras att det i landet råder sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Sådana förhållanden är bland annat ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp eller hot om ett väpnat angrepp, en synnerligen allvarlig storolycka eller en pandemi. Under undantagsförhållanden kan man besluta att ta i bruk tilläggsbefogenheter.