Hot
Hotmodellerna uppdateras som en del av den nationella riskbedömningen med tre års mellanrum.
Det finska samhället är synnerligen tryggt. Trots det uppkommer också under normala förhållanden störningssituationer som allvarligt kan påverka många finländares liv. Under de senaste åren har sådana varit t.ex. vattenkrisen i Nokia, skolskjutningar, och koronapandemin.
Beredskapen bygger alltid på riskbedömning, som ska omfatta alla hotmodeller. Dessa hotmodeller preciseras när bedömningarna av hoten förändras, vilket kräver löpande och regelbunden bedömning och uppdatering av riskerna. Säkerhetsstrategin för samhället 2017 drar nytta av den nationella riskbedömningen 2015 och hotmodellerna i YTS 2010 som gemensamt underlag för riskanalysen. Den följande nationella riskbedömningen offentliggörs 2026.
Den nationella riskbedömningen 2023 beskriver följande hotmodeller:
- Informationspåverkan
- Politiska, ekonomiska och militära påtryckningar
- Användning av militära maktmedel
- Massinvandring och påtryckning genom styrning av invandrare
- Terrordåd eller annat våldsdåd mot samhällets strukturer eller stora folksamlingar
- Våldsamma kravaller som involverar stora folkmassor, grupper eller sammanslutningar eller verksamhet som äventyrar samhällsordningen
- Störning i de offentliga finanserna
- Störning i det finansiella systemet
- Störningar i energiförsörjningen
- Störningar i informations- och kommunikationsnät och i kommunikationstjänster
- Störningar i transporternas kontinuitet
- Störningar i hälsosäkerheten
- Störningar i vattenförsörjningen
- Störningar i livsmedelsförsörjningen och försämrad livsmedels- och näringstrygghet
- Storolyckor eller långvariga olyckssituationer
Genom att tillämpa hotmodellerna i den egna omvärlden kan myndigheterna, organisationerna och företagen planera sin beredskap. Många kommuner har exempelvis tagit fram sin beredskapsplan utgående från säkerhetsstrategin för samhället.