Samhällets vitala funktioner

Samhällets vitala funktioner är funktioner som är nödvändiga för ett fungerande samhälle och som behöver upprätthållas i alla situationer. Funktionerna är starkt beroende av varandra.

Samhällets vitala funktioner utgör utgångspunkten för genomförandet av den övergripande säkerheten. Utifrån dessa funktioner planeras praktiska uppgifter och ansvar som grundar sig på en riskbedömning. Samhällets vitala funktioner är:

    • ledning
    • internationell verksamhet och EU-verksamhet
    • försvarsförmåga
    • den inre säkerheten
    • ekonomi, infrastruktur och försörjningsberedskap
    • befolkningens handlingsförmåga och service
    • mental kristålighet.

Samhällets vitala funktioner presenteras i form av en diamant. Presentationen beskriver särskilt förhållandet mellan de vitala funktionerna och deras starka koppling till varandra. I diamantens mitt framhävs individernas betydelse för samhällets säkerhet.

Ledning

Ledningen är en funktion som gör det möjligt att effektivt samordna och genomföra beredskaps- och responsåtgärder. Ledningsförmågan bör tryggas i alla situationer och på alla verksamhetsnivåer. En effektiv hantering av störningssituationer och kriser förutsätter en tydlig ledning. Det innebär att utvecklingen av situationsförståelse, planeringen, organiseringen, beslutsfattandet, genomförandet och utvärderingen har samordnats och bildar en enhetlig helhet.

Internationell verksamhet och EU-verksamhet

Att bygga upp säkerhet är gränsöverskridande verksamhet. Finland är en del av en sammanlänkad värld där säkerhetsåtgärderna ofrånkomligen också ingår i ett bredare internationellt sammanhang. Vitala funktioner utsätts för påverkan också utanför landets gränser, och vår säkerhetssituation återspeglas i Finlands yttre säkerhet. Europeiska unionen är Finlands viktigaste referensram och värdegemenskap inom såväl politik som ekonomi. Efter att ha anslutit sig till Nato är Finland ett militärt allierat land, och medlemskapet stärker Finlands, Europas och hela alliansens säkerhet. Natos och EU:s roller när det gäller att stödja säkerheten i Europa kompletterar och stärker varandra.

Försvarsförmåga

Syftet med upprätthållandet av försvarsförmågan är att förebygga användning av och hot om användning av militärt våld. Tillsammans med Natos allierade avvärjs militära hot mot Finland vid behov med militära maktmedel. Den förebyggande effekten uppstår genom att hela samhället har beredskap och vidtar andra åtgärder samt genom att man kommunicerar detta. Natomedlemskapet och det internationella försvarssamarbetet stärker Finlands försvarsförmåga. Finland bedriver försvarssamarbete utifrån sina egna utgångspunkter och gemensamma intressen.

Den inre säkerheten

Med inre säkerhet avses förmågan att avvärja brott, olyckor, miljöskador och andra motsvarande hot som riktas mot Finland och dess befolkning och att hantera följderna av dem. Inre säkerhet är ett tillstånd där människor kan åtnjuta de rättigheter och friheter som garanteras i rättssystemet utan rädsla eller otrygghet på grund av brottslighet, störningar, olyckor eller därmed jämförbara nationella eller internationella fenomen.

Ekonomi, infrastruktur och försörjningsberedskap

Den finansiering och de övriga resurser som behövs för att upprätthålla vitala funktioner ordnas genom tryggande av ekonomin, infrastrukturen och försörjningsberedskapen. Inhemsk och internationell infrastruktur, organisationer, strukturer, tjänster och processer som är nödvändiga för de vitala funktionerna tryggas.

Befolkningens handlingsförmåga och service

En förutsättning för ett fungerande samhälle är handlingskraftiga individer. Handlingsförmågan består av en fysisk, psykisk, social och etisk aspekt. Befolkningens handlingsförmåga och välfärd säkras genom att viktig basservice upprätthålls. Servicen främjar befolkningens förmåga att klara sig självständigt i alla situationer.

Mental kristålighet

Med mental kristålighet avses individers, samfunds och samhällets förmåga att stå emot den belastning som krissituationer orsakar och klara av konsekvenserna av dem. Grunden för den mentala kriståligheten skapas under normala förhållanden och den har en central roll när det gäller att upprätthålla funktionsförmågan under kristider. God mental kristålighet främjar återhämtningen efter kriser.