Anna Mikkonen
Barn och familjer måste beaktas i beredskapsplanering
Barn lider ofta mer än andra grupper i störnings- och krissituationer, eftersom barn i olika utvecklingsskeden är avsevärt mer känsliga för förändringar i omgivningen. Barn är beroende av vuxna, förstår situationer på ett annat sätt än vuxna, och har begränsade möjligheter att påverka. För invandrarfamiljer och barn av invadrare kan tillgången till hjälp i en krissituation ytterligare försvåras av till exempel språkmuren, avsaknaden av sociala nätverk och en osäker uppehållsstatus.
Vare sig det gäller en storolycka eller en utdragen storm har en störningssituation nästan alltid inverkningar på barn: inverkningarna kan vara direkta eller indirekta, exempelvis via föräldrarna, skolan eller media. Barns reaktioner i krissituationer påverkas bland annat av skyddet från familjen och den sociala gemenskapen, eller dess avsaknad, samt eventuella tidigare traumatiska upplevelser. Coronapandemin har visat hur samma kris kan behandla olika befolkningsgrupper på väldigt olika sätt.
I Finland har vi kommit mycket långt med beredskap, säkerhet och samarbetet mellan myndigheter, föreningar och frivilliga. I föreningen Rädda Barnens beredskap och beredskapsplanering fokuserar vi på att möta och stöda barn och familjer i olika krissituationer, utbildar frivilliga att agera i en kris och öppnar vid behov säkra utrymmen för barn och familjer till stöd för myndigheterna.
Observationer från utredningen Barn i kriser
Vi behövde mer information om barn och familjer i krissituationer för att stöda vårt arbete. Därför kartlade vi hur barn och familjer av infödda och inflyttade finländare beaktas inom beredskap. I utredningen Barn i kriser (2021) upptäcktes det att i beredskaps- och räddningsplaner på nationell nivå räknas barn och familjer ofta som en del av den allmänna kategorin av sårbara grupper, och planerna specifierar inte hur barnen i praktiken tas i beaktande. Att betona vikten av barnens säkerhet blir på specialiserade myndigheters ansvar. Det var svårt att hitta material om beaktandet barn med invandrarbakgrund eller andra språk i beredskap och beredskapsplanering.
I ljuset av utredningen ser det alltså ut som att det inom beredskap ännu finns mycket att göra rörande tvärsektoriellt beaktande av barn och familjer samt av olika språkgrupper. Samtidigt har det ökande beaktandet av barn, familjer och olika språkgrupper under normala omständigheter oftast också en positiv inverkan på undantagstillstånd. Utredningsarbetet inom fältet måste fortsätta, så att säkerhetssektorns aktörer, regionala och lokala skillnader samt specialgrupper kan kartläggas bredare.
Verksamhetsmodeller och förslag för att beakta barn och familjer i störningssituationer
En av utredningens observationer var att beredskapsplaner behöver konkreta instruktioner för att bemöta och beakta barn och familjer. Många kommuner och särskilt skolot beaktar också beredskap från perspektivet av barn och unga, så att skolorna ska ha förmågan att agera i plötsliga situationer. Planer för psykosocialt stöd kan vara ett viktigt redskap här.
I krissituationer behöver barn och unga rätt, säker och förståelig information. Det skulle vara bra att anteckna i beredskapsplaner hur man kommunicerar med barn under krisen. Föräldrarna och barnets andra stödnät behöver ofta stöd för att kunna hjälpa barnen. Skolorna, daghemmen och föreningarna har en viktig roll som förmedlare av myndighetsinformation till barn, så att den passar för olika åldersgrupper och når unga även på nätet. Invandrarorganisationer och kulturtolkar kunde ha en viktig roll i kriskommunikation som riktas till olika språk- och målgrupper.
På olika håll i landet kan regionala beredskapscentraler och evakueringscentraler i en störningssituation samla myndigheter, föreningar och frivilliga för att producera information och tjänster till invånarna på området. Utöver fysisk hjälp är det väsentligt att centren erbjuder psykosocialt stöd och ett eget, säkert utrymme för barn och familjer.
I all beredskap är det viktigt att notera beslutens och verksamhetens inverkan på barn. Det skulle vara nyttigt att tillämpa för- och efterbedömning av inverkan på barn också på olika aktörers beredskapsplaner. Engangerande av barn och unga i planeringen av och beslutsfattande kring beredskap och säkerhet har just inte gjorts ännu, och där kunde myndigheter, skolor och barnorganisationer samarbeta. Det finns villighet att arbeta med barnföreningarna på beredskapsfältet, och samarbete har också gjorts. Genom att höra barns och ungas tankar och upplevelser av beredskap och säkerhet kan vi förbättra hela samhällets kristålighet.
Anna Mikkonen
Sakkunnig (beredskap)
Pelastakaa Lapset ry – Rädda Barnen
Källor
Lapset kriiseissä – Selvitys lasten haavoittuvuudesta ja asemasta varautumisessa ja häiriötilanteissa [Barn i kriser – en utredning över barns sårbarhet och ställning i krisberedskap och störningssituationer] (2021).
I utredningen granskades myndighetspublikationer, akademisk forskning samt olika barnaktörers material. Därtill intervjuades för utredningen tolv sakkunniga från Finland och Europa, representerades myndigheter, forskarsamfundet och föreningsaktörer, samt ordnades en småskalig enkät förfrågning till sakkunniga i Finland. Utredningen och intervjuerna är genomförda under våren 2021.
Nyckelord: barn, familjer, invandrare, beredskap, beredskapsplanering, delaktighet, säkerhet
