Säkerhet som en del av välfärden – och lokalsamhällen som dess möjliggörare?

Det finska samhällets resiliens stöder sig kraftigt på medborgarnas beredskaper att ta ansvar för sig själv och sina närmaste, även i en störningssituation. Störningssituationer möter alltid individen lokalt, och att förbinda sig till verksamhet som stöder säkerhet och beredskap sker på lokal nivå.

Det finns mängder av nationella strategier, mål, principbeslut och verkställighetsprogram som styr den övergripande säkerhetens samarbetsmodell och dess verkställande. Det är också bra att tidvis granska hur dessa faktiskt utförs på kommun- och kommunmedborgarnivå. Vilka möjligheter har vi att i praktiken genomföra ideologin ”säkerhet hör till alla”? Och hur skulle en strategi för inre säkerhet sammanställd av lokalsamhällen se ut?

Bra projekt för att utveckla medborgarnas och samfundens säkerhetskunnande har genomförts och genomförs fortlöpande runt om i landet. Man får visserligen till resultat med tids- och rumsmässigt avgränsade projekt, men helheten blir splittrad och ibruktagandet av fungerande praxis försinkas. Utmaningen har sina rötter i den sektordrivna och projektbaserade verksamhetsmodell som övergripande säkerhet genomförs med. I stället för en sammanhängande helhet får vi en samling med åtgärder föreslagna av olika instanser, vilket även utredare Juho Saari konstaterade i sin färska rapport. Det finns mycket att förbättra vad gäller utnyttjandet av resultaten från de många goda projekten samt kontinuiteten av lokalsamhällenas säkerhetsarbete.

Utan säkerhet inget välstånd

Säkerhet och känslan av säkerhet hör till våra grundbehov, och är därmed också ett vilkor för välmående. Känslan av säkerhet uppstår från samhörighet, delaktighet och tillit till andra människor.  Tillit människor emellan reflekteras också i tilliten till samhälleliga institutioner, vilket i sig själv är nationell egendom som är värd att förvalta.

Säkerhet betyder inte enbart frånvaron av olika risker och hot, utan också tillit till egna, samfundets och samhällets förmågor att skydda sig emot dem och återställa nivån av säkerhet efter en kris. När det gäller detta är det en viktig färdighet att kunna byta perspektiv från objekt till aktör. Det är alltså centralt att rikta resurser bättre till understödandet av individens och lokalsamhällets kunnande och självständiga beredskapsarbete.

I genomförandeplanen Främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030 konstateras det att befolkningens välmående, hälsa och inre säkerhet är nära kopplade till varandra. Därtill förebygger program och tjänster som stöder gemenskap uppkomsten av problem och ligger rätt i tiden. I verställandet av den inre säkerheten flyttas tyngdpunkten från reparerande till förebyggande åtgärder. Säkerhet måste granskas som en del av välfärdsprogrammet, och lägga märke till att det är en investering, inte en kostnad, att ta hand om den.

Lokal utveckling baserar sig på självständighet

Det ovan nämnda verkställighetsprogrammet instruerar att i kommuner och regioner grunda strukturer som förstärker föreningssamarbete, såsom föreningsforum och föreningsråd. Även här påvisar forskningen att fungerande samfund i kommunderna uppehåller kommunmedborgarnas välmående, särskilt vad gäller barn och familjer. Byar och lokalsamhällen är nära människan, och verksamhet i vardagen är en stark grund för att motiveras och förbinda sig även till sådan verksamhet som befrämjar säkerhet.

Finlands Byar är förmåndsskapare för lokal utveckling, och har som mål att befrämja lokalsamhällenas och deras medborgares välmående och delaktighet. Byar har många fördelar i en störningssituation, såsom grannhjälp och delaktighet, upplevelser av att kunna förbereda för och klara sig självständigt i olika störningssituationer, samt existerande lokala föreningsnätvek och tusentals gemensamt ägda servicecenter, det vill säga byhus.

Det finns inga resurser för lokala säkerhetsstrukturer för byar som skulle stödas med offentliga medel, och verksamheten baserar sig huvudsakligen på byarnas traditionella egna aktivitet. Finlands Byar har lyft säkerhet till en av tyngdpunktsområdena i sin strategi. Som den första åtgärden har man inlett det två år långa projektet Kyläturvallisuus 2025 (Bysäkerhet 2025), med vars stöd man utvecklar lokalsamhällenas och medborgarnas säkerhetskunnande och resurser på ett sådant sätt att de mer effektiv tkan kopplas till det regionala och lokala säkerhetsarbetet och -nätverken. Målet är att understöda samlandet av det splittrade fältet och skapa en nationell ram för att koordinerat kunna framställa kunskap och dela erfarenheter rörande bysäkerhet. Bysäkerhetsarbetet behöver en hållbar modell och en projektoberoende kontinuitet.

Lokalsamhällen och byverksamhet är en naturlig och neutral plattform för att samla ihop praktiska handlingar nära människan. Vi tar i bruk nätverkets kunnande och storlek enligt principen ”kedjan i skick ända fram” och så att den konstrueras från båda ändor – från kommunnivå mot lokala samfund och från lokalsamhällen mot kommunen och myndigheterna.

Pekka Rintala
Projektchef, Kyläturvallisuus 2025
pekka.rintala@suomenkylat.fi

(Översättning till svenska: Säkerhetskommitténs sekretariat.)