Hållbara matsystem är den nationella och globala säkerhetens hörnstenar

Valokuva MMM:n kansliapäälliköstä Jaana Husu-Kalliosta.

Den dagliga maten, och antagandet om att den finns att få utan störningar, är en väsentlig del av människans grundtrygghet. Matproduktionen är en naturlig process, så väderförhållanden och klimatförändringens effekter reflekteras direkt i skördens storlek och kvalitet. På senare tid har man också allt tydligare känt igen även de mångahanda kopplingar inom livsmedelskedjan som tillsammans beskrivs med hjälp av begreppet matsystem.

Från den nationella försörjningsberedskapens perspektiv är det viktigt att känna igen matförsörjningens beroende av såväl samhällets många andra sektorer som av internationell handel och värdekedjor. Ett centralt faktum som bestyrkts av erfarenhet är att den nationella matförsörjningen inte kan basera sig på import. Den internationella handeln kompletterar matförsörjningen på många sätt, men för att garantera samhällets stabilitet är det viktigt att alla länder, även länder med låg inkomstnivå, klarar av att ta hand om sina medborgares grundläggande matsäkerhet.

COVID-19 prövade resiliensen

En allt viktigare mätare för matsystemen är resiliens, som beskriver flexibilitet, hållbarhet och anpassningsförmåga. Det senaste exemplet på detta är COVID-19-pandemin som avslöjade sårbarheter i bland annat rörligheten av säsongsarbetskraft, men som också gav uppmanande resultat rörande den finländska näringskedjans funktionssäkerhet. I Försörjningsberedskapsrådets nyss utgivna bedömning av coronakrisens effekter konstaterades att näringsförsörjningens kontinuitetshantering fungerat mycket väl.

COVID-19 är en allvarlig påminnelse om den ofrånkomliga kopplingen inom matsystemen mellan miljöns, djurens och människornas hälsa. Matproduktionen fungerar på många håll i världen på riskgränserna vad gäller människors och planetens hälsa. Just därför, när det gäller beredskap för framtiden, är OneHealth-baserad forskning och verkställandet av dess resultat en av de mest centrala internationella samarbetsformerna.

Vid sidan av klimatförändringen är uppmärksammandet av naturens mångfald en nyckelfråga för matsystemens hållbarhet. I praktiken baserar sig den stora majoriteten av världens matproduktion på odlandet av mindre än tio grödor och husdjur.

Prisstegring av mat utsätter för politiska oroligheter

Klimatförändringen lär förbättra Finlands odlingsomständigheter i någon mån. Samtidigt förutspås det att globala extremväderförhållanden blir vanligare. En världsomfattande kris är mycket möjligt om en skördekatastrof inträffar på flera viktiga odlingsområden samtidigt. Man värnar sig traditionellt mot fluktueringar i globala matpriser genom lagring, men också genom marknadsinformation. En faktor som inverkade på att COVID-19-krisen inte utvecklades till en fasad kostnadskris för mat, till skillnad från den föregående omfattande kostnadskrisen 2007, var det globala lantbrukets allt mer öppet tillgängliga marknadsinformation. Informationen hjälpte till att avvärja exportförbud och andra konstgjorda störningar i handeln.

Under den senaste matkrisen år 2007-2008 steg de globala priserna på spannmål tvärt. Bakom detta låg flera likriktade utvecklingar, såsom det höjda oljeprisets reflektioner i produktionskostader och ökad efterfrågan på biobränslen, dåliga skördar på viktiga produktionsområden och nationellt ibruktagna exportbegränsningar. Prishöjningarna för mat var också en viktig bakgrundsfaktor i Arabvårens politiska oro.

FN:n toppmöte 2021 utmanar den globala systemnivån till förändring

Fungerande livsmedelssystem är ett villkor för all hållbar utveckling. FN:n generalsekreterare Antonio Guterres drog uppmärksamhet till detta då han sammankallade Livsmedelssystemens toppmöte (Food Systems Summit 2021). Vid detta statschefernas möte nästa års september, i samband med FN:n generalmöte, görs linjedragningar om hur världens matsystem görs mer hållbara än de är i nuläget.

En viktig förutsättning för matsystems förändring är att alla aktörer görs delaktiga. Regeringsbeslut räcker inte ensamma för att förändra utvecklingen, med behövs forskningen, den privata sektorn och medborgarorganisationerna, och i sista hand alla av oss som konsumenter.

En förändring i praktiken kräver förbindelse på bred front, och därför är toppmötets mål att vara den mest inkluderande FN-mötet någonsin. En viktig del av förberedelserna är dialogerna med matsektorns aktörer som ska föras i alla världens länder.

För att citera FN:s generalsekreterare: att förändra matsystemen är en kritisk faktor för att uppnå alla mål av hållbar utveckling. Det är dags att globalt förändra de sätt som vi producerar och konsumerar mat. Hållbara matsystem är säkerhetens grundstenat såväl i Finland som överallt i världen.

Jaana Husu-Kallio
Kanslichef, Jord- och skogsbruksministeriet

Svensk översättning: Säkerhetskommitténs sekretariat.